När saker och ting funkar som det ska så blir man glad. När det inte gör det så kan man sitta uppe halva natten och krångla. Motgångar kan göra mig bekymrad, men det kan även peppa mig som fan. Det är dock väldigt sällan som jag är riktigt ledsen eller riktigt arg. Självklart så händer det då och då, ibland håller det i sig länge och ibland så går det över på en kvart. Oavsett vad så är allt fortfarande relativt. En person som nästan aldrig är så arg så att han står och skriker och slänger saker omkring sig, kanske har andra sätt att få utlopp för diverse aggressioner på. Att skriva en arg låt vars innehåll knappt går att diskutera kanske kan liknas vid att krossa gammelfarmors porslinstavlor samtidigt som man bryter sina egna ben och skriker halsen av sig. Eller kanske inte. Allt är relativt.

Idag så gjorde iallafall gitarren som jag ville och jag som gitarren ville. Jag var inte det minsta arg, snarare tvärtom.
Allt är ju relativt, eller hur?


/Simon

PS! Om jag lyckas hitta en skattkista eller tigga finanser av mamma så åker jag till min älskade prinsessa ikväll.
PS2! Jag var och såg på Johnny Rex idag, med Johan. Det var jävligt bra och kul.